HÄHÄHÄ!

Jag har nämnt att jag vill bli onkologisjuksköterska, och det är inte alla som har koll på vad det är så jag tänkte att jag skulle ge en kort och snabb förklaring med hjälp av en mening så att ni förstår.

Onkologi är läran om tumörsjukdomar.

Är det inte dags att sluta vara så trångsynta, är det inte dags att sluta tvinga alla att se ut som förr när det gäller anställningar på ett arbete? Jag tycker det är dags att folk öppnar upp ögonen, ser sig omkring och faktiskt inser hur samhället ser ut nu till skillnad från hur det gjorde förr.

Idag på våran Omvårdnadslektion fördes det en diskussion angånde detta med tatueringar, hur långt de får gå ner på armarna för att man ska se anständig ut och sedan få ett jobb. Jag trodde det var så att man släppt mycket på det, att det inte var jätte noga, för man märker av att de börjar tänja just på det men tydligen börjar det dras ner igen på tatuerade människor inom vården för att man nu för tiden inte döljer någonting..

Jag undrar varför, jag undrar var gränser sätts? Jag som har hela min vänsterarm fulltatuerad skulle ha svårt att få jobb som undersköterska eller sjuksköterska senare, men varför? Gör det mig till en sämre människa, med mindre empati för att jag har tatueringar på armarna vilket jag ser som en utsmyckning för att göra min kropp lite vackrare? Skulle jag vara en sämre vårdare för att jag har tatueringar? Det är ett hudlager precis som en otatuerad har fast jag har färg under som syns utåt. Någonting jag gjort för MIN skull och inte för någon annans.

Jag kan bli så upprörd vid sådana diskussioner när detta ämne kommer upp, för jag tycker som sagt att det är dags att öppna upp ögonen för både arbetsgivare, blivande kollegor, vårdtagare, ja i stort sätt alla. Var och en gör vad man vill, precis som kvinnor som män tar på sig ett halsband som de bär varje dag eller att de har en favoritblus, favoritstrumpor, favoritskor eller byxor som de använder så ofta de kan. Det är ingen skillnad, man gör det för sin egen skull, inte för någon annans och med en tatuering för inte ett visst beteende med sig som gör att man förlorar all medmänsklighet eller empati som man har i kroppen.

Jag sa rakt ut att då kan jag ju lika gärna hoppa av utbildningen om jag inte kommer få jobb sen, vad är vitsen med att plugga till någonting som ändå inte kan jobba med sen om man vill vara sig själv? Jag skulle aldrig förmå mig att ta bort mina tatueringar eller alltid dölja dom för det är en del av mig, en stor del av min personlighet. Jag tänker gå kvar, tänker studera vidare till sjuksköterska med inriktigt intensivvård eller onkologi, eller också bli ambulanssjuksköterska. Det är vad det står mellan nu, och då med mina tatueringar och jag vet att jag kommer lyckas utan problem.

Glad jag blir när jag läser detta!
Jag är helt säker på att du Carina kommer bli en jätte, jättebra farmor!

Det finns inte ord för hur mycket jag trivs med min fina sambo, och det finns inte heller ord för hur mycket jag tycker om hans fina familj. Jag vet att jag valt rätt, jag vet att jag kommit rätt här i livet och ja som sagt en av mina livs största drömmar har slagit in och nu är det bara att blicka framåt. 

Jag är så lycklig! Verkligen så himla lycklig!

I brist på annat förut så låg jag och kollade på IMDB för att se om det fanns några roliga filmer som man vill se kanske. Jag hittade denna film och jag tycker att den verkar jättespännande och bra men samtidigt creepy på ett sätt. Jag ska se om min fina kanske vill se den med mig någon dag snart.